Trattkantareller.

Några plommon hänger kvar högst i trädet, några Loboäpplen hänger i sitt träd, på gräsmattan ligger några Lobo och några Signe Tillisch, och jag har massor av aroniabär, nypon och mynta kvar att skörda. Myntan är högvuxen och ser illa medfaren ut, utom massor av små fina ljusgröna skott jag absolut borde plocka. Så borde man rensa ogräs- det känns så oaktuellt i oktober, att det inte alls blir av, fast det är behövligt. Väldigt aktuellt är förstås att rensa löv, men det ramlar ner fler.
Idag lämnade jag trädgården och åkte ut i skogen i Hamrångebygden med min syster och plockade svamp. Det är första gången den här säsongen. Det regnade när jag körde bil, men vi hade bestämt oss. Det höll upp, och det var underbart vackert i skogen med all grön mossa. Vi stannade i samma hörna, som vi utgått från andra år. Taggsvampen hade varit bra om man kommit tidigare. Vi gick kanske femton meter och sedan var det bara att plocka trattkantareller. Man kunde gå och plocka här och var, och då jag var rätt trött, vilket jag blir snabbt, och vi skulle gå tillbaka till bilen kände jag bara att jag ville gapskratta, för plötsligt var det sådana mängder av trattkantareller att man kunde bli förvirrad för att det var svårt att veta var man skulle börja. Nu är jag hemma och har vällt ut innehållet i påsarna på tidningar på matsalsbordet och nu har jag trivsamt arbete framför mig med att rensa. Vän av ordning undrar förstås om inte svampen innehåller Cesium, eftersom våra trakter drabbades av nedfallet från Tjernobyl. Det gör den säkert, men förväller man svampen tre gånger går giftet bort.
Man lägger svampen i kallt vatten och sätter på den i en kastrull på spisen och kokar, häller bort vattnet, spolar svampen i kallt vatten, upprepar proceduren, och först då den kokat ett tag för tredje gången häller man bort vattnet och steker den. Den är god fortfarande! Smörstekt svamp på rostat bröd är förstås klassikern, men jag kan mycket väl tänka mig ett stort antal middagar med råris eller potatis, kokta bönor, chutney och stekt svamp. Jag förvarar ofta svamp i frysen, som den är eller förvälld, men nu har jag inte plats, så jag skall torka den utbredd på tidningar. Före användning lägger man den i blöt någon halvtimme, och sedan förväller man den etc. Omständligt, men värt besväret, och så ekonomiskt.